


Regi: Petra Biondina Volpe
År: 2025
Floria, en hängiven sjuksköterska, arbetar outtröttligt på en underbemannad sjukhusavdelning. Men idag förvandlas hennes arbetspass till en spänd och brådskande kamp mot klockan.
Filmens första nästan hela timme är en studie i ett stressigt yrke, skickligt gestaltat av Leonie Benesch. Hon måste ha tränat och repeterat en hel del för att så säkert och i så högt tempo genomföra en sjuksköterskas alla små arbetsmoment. Det är så bra gjort att det ger en dokumentär känsla att få vara med vid sidan om och bakom ryggen på henne.
Men sedan kommer filmens sista tredjedel, tempot går ner, saker händer, patienter och anhöriga får ta lite mer tid, huvudpersonen och de andra människorna blir mer levande och engagerande. Jag blir berörd.
Och filmen lyfter ytterligare en gång i slutscenen. Floria går ut, sätter sig på bussen hem och får äntligen en axel att luta sitt huvud mot. Samtidigt strömmar Anohnis (transsexuell sångerska i ”Antony and the Johnsons”) unika, nästan gråtande sångröst ut i låten ”Hope there’s someone” (who’ll take care of me when I die).
På sista raden: Mycket bra hantverk, intressant studie och berörande drama.
Speltid: 92 min
Just nu kan filmen ses på: bio
Priser: 2 priser hittills, inga stora
Visste du att: Filmen är officiellt bidrag från Schweiz till kategorin ”Bästa internationella långfilm” vid den 98:e Oscarsgalan 2026.
Musiklänk: Antony & The Johnsons – ”Hope there’s someone”
IMDb: https://www.imdb.com/title/tt32204858/?ref_=nv_sr_srsg_0_tt_3_nm_0_in_0_q_kv%25C3%25A4llspass