Regi:  Michael Sarnoski

År:  2021

En tryffeljägare som bor ensam i Oregons vildmark måste återvända till sitt förflutna i Portland på jakt efter sin älskade tryffelgris efter att hon kidnappats.

Här finns naturen, stillheten, tystnaden. Mörker både inne och ute. På landet, i staden. Mörka scener, murriga jordfärger, det är snyggt. Långsamt avskalas huvudpersonens back story i antydningar, vi får veta lite men inte allt.

Foto, scenografi som sagt mycket bra. Bra skådisar och regi. Först blev jag också imponerad av sminket men ju längre filmen går tycker jag att blod och smuts i hans ansikte vandrar runt och ser olika ut.

Bra manus, kanske lite enkla lösningar genomgående men det blir en ganska bra film.

På sista raden:  Enkel plot + fint foto och bra hp, det funkar.

Speltid:  92 min

Just nu kan filmen ses på:  SF Anytime, Cineasterna

Filmpriser:  37 st, bl a Chicago Filmfestival – Lovande filmskapare

Visste du att: Regissören Michael Sarnoski berättade att grisen bara hade tre dagars träning och bet Nicolas Cage flera gånger. Efter ett särskilt otäckt bett, skämtade Cage: ”Jag har satts i brand, jag har suttit i kraschade bilar men det kommer att vara sepsis från ett grisbett som dödar mig.”

IMDb:  https://www.imdb.com/title/tt11003218/?ref_=nv_sr_srsg_0_tt_8_nm_0_q_pig