Regi: Sepideh Farsi

År:  2025

(doku) En filmskapare får kontakt med en palestinsk kvinna i Gaza som dokumenterar livet under bombardemang. Deras över 200 dagar av digitala utbyten har blivit denna film.

Titeln anspelar på Fatems svar när hon får frågan om hur hon vågar gå ut på gatorna och fotografera när det just bombats – ”man måste bara lägga sin själ i handen och gå”.

Det är en enkel film, filmaren filmar en mobiltelefon där hon och Fatem har samtal med bild på varandra. Och Fatem skickar bilder från sitt liv och Gazas gator i samtalen och mellan dem. Det går inte många månader innan Fatems leende har slocknat lite, det är svårt att få tag på mat och vatten. Hon berättar att hon ätit kyckling en gång på sju månader.

Fatem är poet och läser upp en text hon skrivit. Hon har också en gitarr och spelar en enkel sång medan hennes bilder visas för oss som tittar, ”mitt hjärta och mina ögon har sett så mycket”.

Hon berättar bland annat att tretton personer i hennes släkt har dött.

På sista raden:  Det här är ingen stor filmkonst, men det är ett intressant och viktigt dokument från en värld Israel inte vill att vi ska se.

Speltid:  1 tim 53 min

Just nu kan filmen ses på:  Göteborgs Filmfestival

Priser: 8 priser, inga stora än så länge

Visste du att:  Strax innan filmen skulle premiärvisas i Cannes, dödades Fatem och hennes familj av israeliska bomber.

IMDb:  https://www.imdb.com/title/tt36598711/?ref_=nv_sr_srsg_0_tt_7_nm_1_in_0_q_put%2520your%2520so