Regi:  Johan Grimonprez

År:  2024                                                                                                                                                            

Jazz och avkolonisering är sammanflätade i denna historiska berg-och-dalbana som berättar om en episod i kalla krigets som ledde till att musikerna Abbey Lincoln och Max Roach demonstrerade på läktaren i FN:s säkerhetsråd i protest mot mordet på Patrice Lumumba. Det fria Kongos första president.

Filmen beskriver vad som hände när Belgien släppte greppet om Kongo, det handlar om det kalla kriget i skarven mellan 50- och 60-tal. Kolonialismen släpper inte sitt grepp bara för att Belgien först gör det.

Dokumentären har en annorlunda berättarstil, här finns ingen genomgående berättarröst. Vi leds framåt av ord som uttalas, ibland som text och citat.

Jazzmusiken fanns intrasslad i det här, på flera sätt och jazzmusiken ligger som ett soundtrack bakom händelserna nästan hela tiden. Ibland som stöd, i harmoni, ibland som kontrast. Jag kan uppskatta det här, för den stämning som det skapar i filmen, men kopplingen känns ibland också lite sökt.

Historiska skeenden, i kronologisk följd, lätta att följa med i.

På sista raden:  Intressant att få en delvis annan bild av FNs generalsekreterare Dag Hammarskjöld och hans agerande kring händelserna, fram till sin död i ett flygplan över Afrika, än den som brukas förmedlas av svenska berättare.

Speltid:  2 tim 30 min

Just nu kan filmen ses på:  bio

Priser:   16 priser

Visste du att:  Filmen hade premiär på Sundance Film Festival 2024 som en del av World Documentary Competition där den fick juryns specialpris för filmisk innovation. Juryn beskrev filmen som ”ett djärvt och ambitiöst sätt att ta itu med en komplex berättelse. Den spränger in i vårt medvetande med hjälp av flera berättarformer”.

IMDb:  https://www.imdb.com/title/tt14452174/?ref_=nv_sr_srsg_2_tt_8_nm_0_in_0_q_soundtrack%2520of%2520a